Sidor

torsdag 29 september 2011

Vatten ute

Nu har vi äntligen gjort iordning vattengrytan ute så vi kan utforska vattnets egenskaper i utemiljö. Så idag gick vi på yngrebarnssidan dit.
När vi kom fram stannade barnen till, det lät specielt om grytan, det bubblade och kluckade ifrån den, sen såg de att det fanns vatten i den...
... och en kran att sätta på och stänga av vattnet.
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja tecknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Lpfö 98/10"


" Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen...samt enkla fysikaliska fenomen Lpfö 98/10"

tisdag 27 september 2011

Den Japanska lyktan lyser!

- Ja, nu lyser den!
En flicka på äldrebarnsavdelningen ville gärna utforska lyktorna för en tid sedan. Hon började, precis som de andra barnen tidigare gjort, med att skissa av växten. Sedan ville hon ta reda på om hennes hypotes stämde. Hon hade nämligen klurat länge på varför denna växt hette Japans lykta, och nu hade hon nog kommit på det.
- Den lyser bara om man har ljus på den (barn)
- Ok, ska vi prova med en lampa som vi lyser med (pedagog)
- Ok.
- Lyser den? (pedagog)
- Nja, fast det var inte så jag menade. (Barn)
-Hur tänker du nu? (pedagog)
- Alltså, jag menar med ljus och tändare. (barn)
- Jaha, menar du ett ljus som man tänder med tändare eller tändsticka? (pedagog)
- Ja. (barn)
- ok, ska vi prova? (pedagog)
- Ja, men vi måste ta bort knoppen i mitten. (barn)


- Det funkar (barn)

Utifrån flickans erfarenheter och förkunskaper hade hon skapat en plan på hur man kunde få växten att lysa. För henne var det självklart att ett ljus måste tillföras, precis som på andra ljuslyktor. Intressant tycker vi pedagoger. Denna tanke hade inte alls slagit oss. Flickan visade tydligt på hur hennes tidigare erfarenheter och kunskaper kunde användas i andra sammanhang och då bilda en helhet. Hon hade planerat och reflekterat kring tidigare upptäckter för att komma fram till en ny hypotes. Vi ser tydligt vikten av att låta processen ta tid. Den behöver gro hos barnen. I detta fall hade vi inga färdiga rätta svar, men ofta när barnen undersöker sitter vi vuxna inne med de rätta svaren. Kanske råkar vi, omedvetet eller medvetet, ge barnen svaren alldeles för tidigt. Då tappar de intresset och missar den värdefulla reflektionen och bearbetningen av upplevelser som kan leda fram till nya upptäckter. Tydligt blir även att när man utgår från barnens vardagsvärld i arbetet med naturvetenskap skapas en naturlig förståelse för naturvetenskapliga begrepp.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtal om naturvetenskap" (Lpfö 98/10 s.10)



måndag 26 september 2011

Rönnbärsjakten

I vanlig ordning började dagen med en samling där barnen fick välja vad de ville göra under förmiddagen. Valen barnen stod inför var: Skogen eller Rönnbärsjakt.
Alla killar utom en valde skogen och alla tjejer och en pojke valde rönnbärsjakten (hur kommer det sig att det blev så?)
Vi som skulle ut på rönnbärsjakt tog med oss en stor korg som vi skulle fylla med vackra röda rönnbär, som barnen sedan kunde skapa med.

Några bilder och kommentarer från barnen följer nedan:

-Titta, en flugsvamp!
- Rör den inte, den är farlig.

- Titta, det här är också en svamp.
- Vilken då, vart då?
-Den på trädet. Fast den är liksom hård och växer på träd istället.

- Wow vad många svampar. De är pyttesmå.
- Vi plockar dem.
- Ja, så kan vi koka soppa när vi kommer tillbaka till förskolan.
-Ja. Då är jag mamma, och du får vara pappa.
-Jag vill också vara mamma.
-Ok, då är jag storasyster.

Som ni förstår så ebbades intresset för rönnbären ut ganska snabbt och intresset för svamparna tog över. Vi pedagoger insåg ganska snabbt att fylla korgen med rönnbär fick bli en annan gång. Det spontana intresset och nyfikenheten för svampen fick stå i centrum denna gång. Hur hade det blivit om vi försökt styra tillbaka dem på den ursprungliga sysslan och sagt att vi skulle plocka rönnbär och inte titta på svamp? Vi tror att det lustfyllda i denna utflykt hade försvunnit. Det gäller att ständigt vara lyhörd för det barnen säger och visar, och utifrån det fånga vardagen som lärandetillfälle istället för att planera allt. Planeras allt finns det risk för att man går miste om lustfyllda tillfällen till lärande.
Rönnbärsjakten slutade med att vi istället tittade på svamparna....noga. Några barn luktade på dem. Många hade en hel del kunskaper om dem som de gladeligen delade med sig av till de andra i gruppen.  

torsdag 22 september 2011

Sagostol och garnkonst

 


För att fånga alla barnens intresse och nyfikenhet för i högläsningen, under vilan, har vi numer en "sagotant" som kommer på besök. Det är alltid lika spännande att se vem det är som kommer och hur hon ser ut. Hon sitter för nuvarande på en läktare medan barnen sitter eller ligger på den stora mattan och lyssnar. För att skapa en mer fantasifull och spännande stund har vi börjat skapa en sagostol som "sagotanten" kan sitta och läsa på. Tanken är att det ska bli tydligt för barnen att vi kliver in i sagans värld, och då lämnar vi allt annat åt sidan. Vilan ska vara en avkopplande och njutfull stund mitt på dagen där fanatasin och kreativiteten ska stimuleras.
Att varje dag göra läsningen till en spännande upplevelse blir den någonting som barnen ser fram emot och kan njuta av. Dessutom blir läsningen rolig även för oss pedagoger som får gå in i en roll och tack vare det bli engagerade och inlevelsefulla i vår läsning.  Förutom att vara en avkopplande stund, berikar läsningen barnens ordförråd och stimulerar och utvecklar barnens uttal och känsla för hur språket låter. Suget för att lära sig att läsa och berätta själva blir stort hos de barn som ofta får höra böcker läsas för dem.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra." (Lpfö 98/10 s.10)

Stolen kommer vi att fortsätta arbeta med. Barnen har klippt ut bilder som de kommer att göra decoupage med. Vi hoppas att deras delaktighet i detta projekt kommer att göra dem ännu mer nyfikna och engagerade i läsningen.

Några av barnen på vår avdelning har börjat skapa garnkonst. Spännande att se hur detta slutar. Otroligt läckert blir det i alla fall. Garn är ett material som ofta glöms bort i det kreativa skapandet, användandet begränsas istället till allmänt pyssel så som garn-bollar och till att väva med. Genom att att låta barnen utforska garnet på detta sätt, utan att ha en bild av hur den färdiga produkten ska se ut, blir skapandet spännande och stimulerande. Då flyttas fokus från den färdiga produkten till processen, det vill säga till vägen fram till produkten. Vi hoppas nu bara att intresset för konstformen fortsätter att växa. Kanske klä in andra föremål?

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap." (Lpfö 98/10 s. 10)

onsdag 21 september 2011

Barns kunskaper om svampar

I en skogsbacke i närheten av förskolan hittade en flicka dessa svampar som hon kom fram med till pedagogen.
Pedagogen: - Vad har du hittat?
- Det är höstkantareller.
Barnen kommer till förskolan med så mycket förkunskaper om olika saker och företeelser omkring dem. Vi som jobbar inom förskolan har förmånen att få ta del av så mycket kunskap.

I läroplan för förskolan står det att läsa om begreppet kunskap:
" Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. " (LpFö 98/10 s.6)

Flickan som kom med svamparna hade en förkunskap med sig till förskolan om höstkantareller. Svampar har vi sett ett stort intresse av i gruppen. Barnen kopplar till sin egen erfarenhetsvärld och benämner svamparna med egna namn också. Det är mammasvampar, pappasvampar, bebissvampar, storebrorsvampar.
Vilken fascinerade värld av fantasi och lek vi blir inbjudna till när barnen delar med sig av sitt sätt att skapa kunskap och sätter in det i ett för dem meningsfullt sammanhang. Vi får se hur vi ska utmana barnen vidare i deras intresse av svampar, kom gärna med förslag.

tisdag 20 september 2011

Barns tankar om tyget....


Vi har spänt upp tyg i taket. Tyget går i vågor. Det ser mjukt och inbjudande ut. Barnen har idéer om hur de skulle kunna komma upp dit.
-Man skulle kunna ta en stege och klättra upp.

                                    




 Där uppe i var sin våg skulle dem ligga och sova. De talade om vem skulle ligga i vilken. Man behöver även släcka lamporna. När de har sovit klart måste de ha en stege att klättra ned på.

Utforskning av ljud

Barnen har fått tändsticksaskar att skaka. I askarna finns det olika slags material. Låter dom lika? Det finns tre par så barnen kan ha dom som memory.

Efter de har fått skakat och lyssnat på sina askar så sjöng vi sånger till medan barnen spelade med sina askar.

måndag 19 september 2011

Färgexprimenterande

I dag har vi exprimenterat med vatten och färg i ateljen. Barnen erbjöds primärfärger, som vi medvetet hade valt, för att när de blandas blir vackra, klara sekundärfärger.






"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen" Lpfö 98/10

Imse Vimse Spindel...

- Vet ni vad? Jag kan sjunga Imse vimse spindel på finska. Vill ni höra? (pedagog)
- JA!

Hämä-hämähäkki kiipes langalle.
Tuli sade rankka, hämähäkin vei.
Aurinko armas kuivas satehen,
hämä-hämähäkki kiipes uudelleen.

 - Hur sjunger man Imse vimse spindel på italienska?
- hur sjunger man på engelska?
- Jag vet inte, men det får vi ta reda på? Hur ska vi göra det tycker ni? (pedagog)
- Vi får åka dit och fråga någon som bor i det landet.
- Ja, finns det något annat sätt tror ni? (Pedagog)
- Om det finns någon i sverige som kan Italienska eller engelska så kan vi ringa.
- Känner ni någon? (pedagog)
- Nä.
- Ska vi söka på internet? (pedagog)
- Ja



Intresset för sången på olika språk har vuxit sig stor, och favoriten på samlingen är när barnen får välja en av språken att sjunga sången på. Norska och danska tycker barnen är riktigt roligt, och vi pedagoger med förstås. Förutom att det är otroligt roligt att sjunga på många olika språk så stimuleras barnens språkutveckling genom detta, och deras nyfikenhet för andra kulturer och språk uppmuntras.

"Det svenska samhällets internationnalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det enga kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar." (Lpfö 98/10 s. 6)

Material och rekvisita som används vid våra samlingar står alltid framme så att barnen kan leka samling med det när helst de vill. Just nu leker barnen samling väldigt ofta. De sätter upp namnlappar, gör stapeldiagram och presenterar dagen, och så sjunger de utifrån sångkorten med flaggor på. De sjunger Imse vimse på alla möjliga hitte-på-språk, ibland kompade av någon kompis som spelar på trumman och ibland utan komp. I denna lek stimuleras barnens kreativa förmåga och de får utrymme att bearbeta sina upplevelser. Genom leken får de möjlighet att förstå sin omvärld och erövra ny kunskap utifrån sina egna förutsättningar. Att se barnen leka samling på detta sätt är härligt, det ger oss ett kvitto på att vi fångat deras intresse och uppmärksamhet.

Det gäller att vara lyhörd och ta till vara det som barnen säger och intresserar sig för, då blir verksamheten mycket roligare!

lördag 17 september 2011

Ta med leksaker till förskolan?

Får barnen ta med sig leksaker till förskolan? Det är en ständigt återkommande fråga som inte alltid är helt lätt att svara på. Det finns förstås vissa saker som talar emot egna leksaker, exempelvis att de kan gå sönder eller att de kommer bort....hemskt i ett barns ögon såklart!

Vi ser dock en massa positiva effekter av att barnen har med sig sina egna leksaker. Genom dem får vi in populärkulturen på förskolan. Genom leksakerna skapas en social tillhörighet, de leker med dem, lånar ut dem till sina kamrater och samtalar om dem. I leken med dessa bearbetar de sina erfarenheter och upplevelser och befäster nya kunskaper.
Dessa leksaker ligger i barnens erfarenhetsvärld och inom deras intresse, kan vi fånga upp detta och använda dessa i vår verksamhet för att gynna deras inlärning blir verksamheten lustfylld för alla. Dessutom får kunskapen då, för barnen, ett meningsfullt sammanhang.

Inom modern forskning kring literacy lyfter forskarna fram att de populärkulturella leksakerna representerar en ny form av text som inte enbart är skriven. För att vara litterat idag krävs alltså mer än att kunna avkoda en skriven text.
Så hos oss, på vår äldrebarnsavdelning är leksaker välkomna. Sen har barnet det huvudsakliga ansvaret för att de inte kommer bort eller går sönder.
Hur gör andra förskolor? Hur tycker ni föräldrar att vi ska göra?

onsdag 14 september 2011

Vi har precis öppnat leksakslådan ute, då upptäcker en pojke på yngrebarnssidan att det ligger färgpaletter där, - måla, säger han, och får en färgpalett, pedagogen hjälper honom att leta efter penslar. Så sätter han igång, han ser glad ut och berättar att han målar Pippi.
Dagen innan hade han på sig en tröja med Pippi Långstrump och hennes häst på, som han stolt visade och berättade om.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld" Lpfö 98/10

Han fortsätter att måla, nu berättar han att han har målar en häst, Pippis häst.
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenhet i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama" Lpfö 98/10

tisdag 13 september 2011

Titta vad vi hittade på gården!

En liten del av vår förskolegård utgörs av grå cementplattor. Dessa brukar barnen få måla med vattenfärger på vilket de tycker är roligt. När plattorna är blöta är det härligt och spännande att se hur färgerna smälter ihop och bildar nya färger och mönster, för att inte tala om hur läckert det är att måla när det samtidigt regnar. 
I förra veckan målade vi av de Japanska lyktorna och nu återfann vi dem även ute på gården på cementplattorna. Helt gjorda på eget initiativ. Roligt med detta intresse och denna fascination för växten!

Ytterligare ett stort intresse hos barnen under denna årstid är vattenleken utomhus. Den gånga veckan har det regnat en hel del vilket är toppen tycker våra barn på förskolan. De samlar vatten i hinkar och kastruller som de sedan häller ned i den sluttande rabatten på gården.Vi har upptäckt att några av barnen springer till denna rabatt så fort det har regnat . Upplevelserna och upptäckterna från detta utforskande hoppas vi stimulerar dem till att utforska vatten även i andra miljöer och omgivningar. Hur blir det om vi häller vatten på annat underlag? Hur rinner det på asfalt? I sand?
Vi tror att det är viktigt att barnen har möjlighet att utforska naturvetenskapliga fenomen i sin närmiljö eftersom de då har möjlighet att återvända och återuppta sitt utforskande där de senast avslutade det. 

Utevistelsen är viktig i vår verksamhet och därför går vi dagligen ut. Ibland är vi på gården och leker, och ibland går eller åker vi iväg på utflykter till olika platser. I läroplanen för förskolan poängteras vikten av att ha en verksamhet som växlar mellan både inne och uteaktivitet:

"Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö." (Lpfö 98/10 s.7)

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära"  (Lpfö 98/10 s. 9)

lördag 10 september 2011

Vi fortsätter med lyktorna!

Intresset för de Japanska lyktorna har varit stort. De barn som valde att undersöka lyktorna har under veckan fått många frågor om vad de egentligen gjorde inne den dagen. Tack vare det stora intresset fick barnen under samlingen i onsdags välja på att måla av lyktorna, undersöka lyktorna eller på att gå ut. De som tidigare undersökt dem och ytterligare 4 barn valde att måla av dem i ateljén. 4 barn ville undersöka dem, och resterande gäng valde att gå ut och leka.

Genom att måla de Japanska lyktorna visar barnen på sitt lärande genom skapandet. Alla människor är olika. Vi tänker olika och vi har olika "lärstilar". Vissa lär sig genom att lyssna eller titta, andra genom att läsa eller skapa, medan några lär sig genom att uppleva eller leka sig till kunskap. Eftersom alla är olika är vår ambition att stimulera alla barn att utvecklas på bästa möjliga sätt utifrån sin lärstil. Därför försöker vi skapa tillfällen där alla kan ta till sig kunskapen. Genom att få uppleva kunskap på många olika sätt bildas en helhet som gör den förståelig och mångsidig.



Följande återfinns i läroplanen för förskolan. I citatet pekar man på vikten av att variera arbetssätten för att kunna befästa kunskaper:

 "Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra." (Lpfö 98/10 s.6)


Under den skapandeprocessen uppmanades barnen att titta noga på de Japanska lyktorna, de skulle titta på färg, form, textur m.m.
Efteråt såg jag några av barnen jämföra lyktorna med sin målning. Barnet på bilden konstaterade - Ja, de är lika. Samma färg!

Hos de barn som denna gång valde att undersöka de Japanska lyktorna tog intresset och motivationen slut efter en kort stund. Varför? Vi pedagoger har samtalat och reflekterat kring detta och vi tror att detta berodde på att frågorna och hypoteserna kring lyktorna inte ursprungligen kom från dem. Det fanns alltså inte samma intresse från början. Dessutom såg de barnen i ateljén som målade och blev istället sugna på att göra det.  Vi kan även ana att dessa barn redan visste att lyktorna inte lös i mörker eftersom den tidigare gruppen berättat det, och därmed försvann spänningen i undersökningen.

Det vi lärt oss av detta är att alltid utgå från barnens intresse, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Vi måste fånga ALLA barnen där de befinner sig. Vi måste kunna utmana dem på rätt nivå annars tappar de motivationen och intresset.



 I läroplanen för förskolan finns riktlinjer för personalen som arbetar inom yrket. Nedan följer två citat som är centrala i allt lärande och som aldrig får glömmas bort:

"Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen
- upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
- ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper" (Lpfö 98/10 s.11)

Veckan är nu slut. Nästa vecka blir även den, förhoppningsvis, fylld av massa lustfyllt lärande. Kul att så många hittat till vår sida nu! Lämna gärna en kommentar, sådant uppskattas.
Tack för att ni följer vårt arbete med dessa fantastiska barn på vår förskola!
Trevlig helg!

torsdag 8 september 2011

Biblioteksbesök

På biblioteket idag lånade vi böcker till förskolan. Barnen som var med valde böcker utifrån eget intresse. Det fanns också tid till att läsa/titta i böcker med pedagogen/kompisarna eller för sig själv. En flicka som var med valde en bilderbok och visade den för pedagogen. Till bilderna hittade hon på en berättelse som hon berättade för pedagogen.
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och
olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa," (LpFö 98/10 s.10)

Mätning med lego

Mätning på förskolan kan se olika ut. Hur kan man mäta någons längd? En pojke på förskolan har suttit och byggt lego under en tid. Han har byggt högt säger han. När en pedagog kommer ser han henne som referens och börjar mäta. Genom att använda något från hans egen erfarenhetsvärld (pedagogen) i sitt mätande blir hans lärande mångsidigt och sammanhängande.

- Titta, jag har byggt högre än dig!
- Jaha, vill du mäta?
- Ja
- Är den högre?
- Nä, men jag kan fortsätta bygga.

" Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. " (Lpfö 98/10 s.10)

onsdag 7 september 2011

Multiplikation med fötter

Några barn leker med däcken. De flyttar fötterna ömsom i och ömsom utanför ett av däcken. -Ska vi räkna fötter, föreslår pedagogen.
                                          Ett barn två fötter
                                         Två barn fyra fötter

                                         Två barn och en pedagog sex fötter

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp... Lpfö 98/10

tisdag 6 september 2011

Vi undersöker de Japanska lyktorna

Idag var det då dags att undersöka de Japanska lyktorna. Efter morgonens samling fick barnen välja på att gå ut på gården och leka, bygga lego eller att undersöka de japanska lyktorna. De flesta valde att gå ut, två stannade inne och byggde lego och fyra barn ville undersöka lyktorna.

Naturvetenskap i förskolan är en naturlig del av verksamheten och därför vill vi uppmuntra och utveckla barnens intresse och förståelse för ämnet. I förskolan handlar naturvetenskap om att få möjlighet att upptäcka och undersöka naturvetenskapliga fenomen genom lek och aktivitet. I läroplanen pekar man ofta på lekens betydelse i lärandet:

"Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan." (lpfö 98/10 s.6) 


Vi valde att sätta oss i ateljén för att inleda med lite prat och skisser. Vi tog fram pennor och papper för att barnen skulle kunna skissa hur vi skulle gå tillväga i utforskandet, och vilka eventuella hjälpmedel eller verktyg som skulle behövas.

- Hur ska vi undersöka om de lyser i mörkret?
- Man måste släcka!
- De är ju orangea och orange lyser i mörker.
- Jag ser en gul-gröning, varför är det olika färger. Wow, den här blir ju orange.
- De är mindre när de är gröna, de orangea är störst!
- Den här gröna håller på att bli orange, då blir de större.

På eget initiativ började barnen rita av lyktorna. De tittade noga på texturen och på färgerna, samtidigt som de samtalade med varandra.


- Titta, de har streck också!
- Jag har gjort en liten Japansk lykta. Vem vill kolla in min jättestora lykta då?
- Jag ska göra pinnen som den står på också.
- Nu ska jag göra mina streck.
- vad är det du har ritat i mitten där? (pedagog)
- det är själva kärnan, eller ärtan.
 


- Hur kan vi undersöka om de lyser? (pedagog)
- Vi går ut mitt i natten, eller så sover vi över på förskolan i natt.
- Finns det något annat sätt än att vänta till natten? (pedagog)
- Vi kan gå in i ett jättemörkt rum. Där i förrådet!
- Ska vi prova?
- Nu ska ni få ställa hypoteser. Vad tror ni händer i det mörka rummet? (pedagog)
- De lyser nog
- Ja, de lyser, de heter ju lyktor.
- mmm, de lyser.
- Ja de lyser.
- Först ska jag testa om teckningen lyser.
- jag också.
- Men papper kan inte lysa
- Jo, orange lyser alltid.


Vi provar våra hypoteser och kommer fram till att ingen av färgerna lyser i mörkret. Efteråt vill barnen titta inuti lyktorna. Vi öppnar en grön, en gul och en orange.

- Titta, jag hade rätt.
- Hur menar du? (pedagog)
- Först är den grön sen gul och sen orange.
- Ok, hur tänker du nu?
- Den gröna är minst, sen den gula och den orangea är störst.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ursilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap" (lpfö 98710 s. 10)





måndag 5 september 2011

Japanska lyktor

Vi har fått vackra ”Japanska lyktor” av en förälder. Intresset för dessa fenomenala blommor var stort. När namnet på dessa uppdagades uppkom några kloka funderingar.


-         vad är det här?
-         De heter ”japanska lyktor”.
-         Jaha, lyser de på natten?
-         Jag vet inte. Det får vi ta reda på! Hur gör vi det?
-         Vet inte. Jag måste ta reda på om de gröna, röda och gula lyser olika.

Naturvetenskapen har ursprungligen vuxit fram ur vårt behov att finna svar på frågor om livet och den värld vi lever i. Därför måste intresset och lusten att undersöka och utforska dessa växter tas till vara och stimuleras. Motivationen och drivkraften, att söka ny kunskap, som finns hos barnen är något som vi på förskolan planerar vår verksamhet utifrån. När vi utgår ifrån barnens erfarenhetsvärld och intressen blir lärandet lustfyllt och givande.

Hur vi kommer att gå till väga för att besvara frågorna återstår att se, men en sak som är säker är att vi vuxna är lika nyfikna som barnen på svaret!
Drivkraften som finns hos barnen att erövra ny kunskap sprider sig som ringar på vattnet även till oss vuxna.

torsdag 1 september 2011

Legobygge

Två pojkar på en av äldrebarnsavdelningarna har byggt skepp i lego-hörnan. När de är klara med sina byggnationer ber de om att få låna kameran för att dokumentera dem. De tar kort på varandras skepp. Några dagar senare sätter vi oss framför datorn för att tillsammans lägga upp bilderna på skeppen på bloggen. Pojkarna väljer ut bilder själva och bifogar dem till inlägget själva. När de ska finna bilderna på datorn krävs samarbete. Den ena läser upp bokstäver och siffror medan den andre hittar motsvarande på tangentbordet.

"Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter" (Lpfö 98/10 s.7)
En förutsättning för detta är att barnen får ta del av och öva sig genom varierade former av verksamhet som balanseras och bildar en helhet.
När pojkarna ska förklara vad som ska stå i blogg-inlägget om deras legobygge säger de:Två killar har gjort två skepp av lego. En heter "X-vinge" och den andra heter "det knasiga skeppet".


- Det där är min X-vinge
- Och det där är mitt skepp som kan skjuta, den snurrar då.
- Vad betyder X-vinge? (pedagogen frågar)
- Du vet väl? Det är som ett X. Den åker på sidan så (visar med hela kroppen) då ser den ut som ett X.
- jag kanske kan bygga om flygplanet och visa?
- Kan vi bygga idag igen? Eller imorgon?
- Vi bygger nu!

De börjar återskapa skeppen som de tidigare byggt. Under processen samtalar de och hjälper varandra att komma ihåg hur de tidigare gått tillväga. Lite då och då kommer de och tittar på bilderna på datorn för att veta hur de ska gå vidare i bygget. Efter ett tag vidareutvecklar de skeppen, gör dem "bättre". Skeppen får extra motorer och framförallt görs de "snyggare".
Pojkarna utvecklar sin förmåga att iaktta och reflektera i detta arbete. I läroplanen för förskolan står följande skrivet:
"Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Barnet ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar"