Sidor

onsdag 22 februari 2012

Det är så spännande med vatten

Det är förmiddag på yngrebarnsidan, några barn har valt att måla i ateljen. Där finns vattensprutor för att spruta vatten på vattenfärgspuckarna. Två av barnen upptäcker vad som händer när en pedagog använder en vattenspruta, de byter då fokus från måleriet och vill prova att spruta vatten. Det är inte helt enkelt att samtidigt hålla i vattensprutan, trycka på knappen och sen rikta strålen, men barnen provar och efter en stund behärskar de alla momenten, det är så spännande att se vad som händer när vattnet träffar olika mål. Pedagogen föreslår att de ska följa med till vattenrummet, där upptäcker ett av barnen att det händer något på ytan till spegeln när vattnet träffar den.
När barnen får möta en tillåtande atmosfär får de möjlighet att utforska det de är intresserade av. Barnen fick i den här situationen möjlighet att tillsammans utforska tekniken att använda en vattenspruta. När de sprutar vattnet mot spegeln utforskar de hur vattnet bryter ljuset på ett anorlunda sätt än spegelglaset.
" Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap, ...genom enkla fysikaliska fenomen,... samt utvecklar sin förmåga att utforska hur enkel teknik fungerar"
(Lpfö 98/10 s 10)

fredag 3 februari 2012

Välkommen inspiration

Barnen är vår största källa till inspiration i vår verksamhet. Barnen bubblar av tankar och idér. Deras intressen och erfarenheter ligger till grund för vårt arbete på förskolan. Men att alltid utgå från barnens intressen så fort något nytt poppar upp är varken enkelt eller alltid så givande. Utmaningen är att bibehålla intresset under en längre period och utifrån det utmana och stimulera barnen till att utvecklas och befästa nya kunskaper.


Dessutom är det inte helt lätt att fånga alla barnen. Alla är olika, vilket förstås är en tillgång, och därmed har alla olika erfarenheter samt intressen i sitt bagage. Detta avspeglas ofta i förskolans verksamhet då den kan vara utformad efter de barns intressen som syns och hörs mest. Hur gör man då för att det inte ska bli så jämt?
Vi försöker att kontinuerligt reflektera kring detta. Finns det några barn som vi inte lyckats fånga? Vad är hon/han intresserad av? Hur kommer sig detta till uttryckt? Hur kan vi utmana detta barn till vidare utveckling? Kan vi inleda ett projekt kring detta som alla barn kan delta i? Ja, sådant skulle ju förstås få detta eller dessa barn att lyfta i gruppen.
Ibland slår man sig på axeln lite väl tidigt: Åh va vi är bra! Nu har barnen haft stort inflytande över verksamheten igen, de ville ju göra det här!
Men kanske ska vi då ta ett steg tillbaka och se om det verkligen var så som vi trodde att det var. Var detta utifrån alla barnen, eller har vi återigen följt en mindre grupps önskan? Var det rentav samma grupp av barn vars intresse vi följde som vid senaste projektet?


Ett bra sätt att lyfta alla barnens intressen och styrkor är genom att de får skriva egna böcker. Vi har idag varit på en inspirationsföreläsning om att skriva böcker med barn. Föreläsningen var tänkt som en isnpiration till en uppstart av ett projekt kring bokskriveri. Tanken med projektet är att barnen får skriva egna böcker helt utifrån sina intressen och styrkor. I arbetet med boken ingår inte enbart själva innehållet utan även utformning och layout. Tanken är dessutom att boken ska tryckas samt spridas till läsare genom en bokmässa där barnen själva får vara med och presentera den. Ja, hur häftigt vore inte det?
Då skulle alla barns stora intressen kunna få utrymme i arbetet samtidigt som just intresset styr möjligheten till utveckling och lärande.


Vi blev i allafall inspirerade och det är alltid ett första steg. Barnen på äldrebarnsavdelningen är förtjusta i att skriva på datorerna, de ritar bilder som sedan skannas in och de letar bilder på internet som de skriver ut. Så både kunskaper och erfarenheter kring användningen av datorer finns. På äldrebarnsavdelningen har alla våra 5åringar en dator till sitt förfogande. Tanken är att genom att ta in mediaanvändningen på detta sätt i förskolan, blir undervisningen effektivare och den får ett meningsfullt och utvecklande sammanhang.  Datorerna används alltså inte som spelmaskiner i första hand utan snarare som ett verktyg för att utveckla sättet att uttrycka sig på. Med datorns hjälp får barnen verktyg att uttrycka sig med och därmed utvecklas deras språkliga kompetens. Detta möjliggör att barnens berättande sker på fler sätt än genom text och muntligt berättande.

Med hjälp av datorerna hoppas vi kunna stimulera barnen att lära sig att utforska bokstäver och deras ljud. Genom att använda datorn som verktyg i sitt skrivande kan barnen lägga större fokus på den språkliga processen än på den finmotoriska.
Datorerna är tillgängliga för alla, men inte under alla tidpunkter. Vi vill att alla ska ha tillgång till dem, men inte samtidigt. Vi tror att det är av stor vikt att det alltid finns en medutforskande pedagog som intresserar sig för barnens berättelser och märkvärdiggör deras perspektiv. Det handlar om att pedagogen aktivt ser och lyssnar och på allvar intresserar sig för barnens motiv med datoranvändandet.

 Kanske vore bokskriveri ett sätt att utmana dem vidare i detta  datoranvändande samtidigt som deras fantasi samt kreativa förmåga att uttrycka sig i skrift utvecklas. Att sedan få stå på en bokmässa och presentera sin bok som man skrivit alldeles själv skulle lyfta och stärka barnet något enormt. Dessutom skulle barnens lust att skriva och läsa förhoppningsvis öka.