Självporträtt

För en tid sedan ritade några av barnen på vår avdelning självporträtt. Det har tittat på sig själva i spegeln; hur ser jag ut, vad har jag för ögonfärg, hårfärg osv. Genom att titta på sig själva i spegeln för att sedan rita av sig själva föddes det naturliga tillfällen till samtal mellan barnen. Samtalen grundade sig i jämförelser om hur de såg ut ex. Du har bruna ögon och brunt hår, och jag har bruna ögon och ljust hår. Din hud är mer rosa än min.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den" (Lpfö 98/10 s. 9)

För oss blev det tydligt att barnen utvecklade sin identitet i skapandet av självporträtten samtidigt som de i samspelet med kamraterna uttryckte en förståelse för sig själva och sitt utseende. Tankar och reflektioner om att alla såg olika ut var en naturlig del av processen.

Under den gånga veckan hade vi föräldramöte, då passade vi på att be föräldrarna måla självportätt de också. Resultaten ser ni nedan. Dagen efter mötet fick barnen på avdelningen försöka hitta sin förälder.

Att hitta sin förälder var inte helt lätt, men roligt var det. Barnen blev otroligt stolta över sina föräldrars målningar.

-Titta, den har min mamma målat!

- Den har min pappa gjort, fin va?

Skogen som inspiration för lärande

Skogen har blivit ett rum för lärande för oss. Vi är utrustade med en korg för insamlande av naturmaterial, förstoringsglas, anteckningsböcker och kamera när vi går till vår skogsplats.

Vi har hittat en naturlig samlingsplats vid "trädrumpan"
Därefter börjar leken och lärandet med ett utforskande av stenar, kottar, mossor, löv, pinnar, svampar, bär och insekter. Barnen jämför storlek, form och färg på naturmaterialet. De sorterar oftast efter egenskap och likhet i form och färg. Till en börja med har vi pedagoger varit intresserade av hur barnen själva sorterar naturmaterialet i enlighet med sina egna kriterier.

Sortering av pinnar i längd på förskolan

Några pinnar blev till bokstaven A, när en pojke samlat bokstavspinnar

"Att sortera eller ordna föremål på olika sätt är ett sätt för barnet att organisera sin omvärld. Det hjälper också barnet att fokusera på detaljer, likheter och skillnader" (Barn och naturvetenskap, I.Elfström mfl. s.80)

Några bräder i skogen blir en naturlig balansgång.

"Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö." (Lpfö 98/10 s. 7)

Vi stärker gruppen!

Hösten är här. Iskalla regniga dagar varvas med ljuvligt soliga. Vi njuter av detta omväxlande klimat just nu. När solstrålarna tittar fram på eftermiddagen passar vi på att äta mellanmål ute, eller så grillar vi korv på den nyinvigda grillen på förskolans baksida.

Nu har de "nya" grupperna på förskolan varit tillsammans ett tag och vi märker att gruppen går igenom olika stadier. Till en början var den äldsta gruppen på förskolan i ett stadie där barnen var försiktiga och försökte lära känna varandra. Nu har gruppen gått vidare till ett stadie där individerna i den försöker finna sina roller både i gruppen och i samspelet personer emellan. I detta stadie uppstår en del konflikter. Just nu arbetar vi mycket med att stärka gruppen och individerna i den så att alla känner att de är viktiga. Alla behövs! Genom detta arbete hoppas vi kunna ge alla verktyg till att lösa konflikter.

                        

   

I leken behövs alla: sjuksköterskor, doktorer patienter och inte minst sjukhusapotekaren som förser sköterskorna och doktorerna med allt som kan behövas i arbetet.

Vi har under en vecka haft tre olika lekgrupper, där syftet har varit att barnen ska få samspela och kommunicera med andra personer än de är vana vid. Genom detta tror vi att alla lär känna alla i gruppen samtidigt som de får en förståelse för att alla är viktiga och har en självklar plats i gruppen. I lekarna har vi pedagoger deltagit, men inte styrt, i leken. Genom att vara deltagande och närvarande i lekarna känner barnen att de kan lita på oss och på att vi kan ingripa vid behov. När pedagogerna är synliga och närvarande i den planerade leken får vi alla känna hur roligt det är när alla får vara med.

                                                                                                                                                                                                                    
 

När vi leker affär är det ibland svårt att få pengarna att räcka till allt som man vill handla, men barn är kloka.

- Om vi går ihop så får vi mer pengar och kan handla mer!

Genom att leka planerade lekar, i av pedagogerna sammansatta grupper, under en period tror vi att gruppen finner en balans snabbare. Vi hoppas att ett lugn, en harmoni och en acceptans för allas olikheter och lika värde kommer att genomsyra gruppen. Utan att först gå igenom de andra stadierna är det svårt att ta sig till detta stadie av samhörighet. Med andra ord: Vi är på väg åt rätt håll!

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning" (Lpfö 98/10 s. 8)

En helt vanlig lunch

En dag på förskolan är full av tillfällen till lärande och till reflektion. Ofta är det i dialogen med kamraterna som kunskapen kommer till uttryck. Under en helt vanlig lunch på förskolan kommer deras kunskap till uttryck i ett naturligt sammanhang vilket tyder på att deras lärande är mångsidigt och sammanhängande.

En pojke har upptäckt att morotens olika delar smakar olika. Han smakar på de olika delarna och inser då att det är den mittersta delen som han gillar bäst.

- Det är nog härifrån smaken kommer! (pojke)

- Hur menar du? (pedagog)

- Ja, att smaken kommer från mitten och sprider sig till det runt om. Men hur sätter de ihop morötter egentligen? (pojke)

- De olika delarna menar du? Jag vet inte, vad tror du? (pedagog)

- Inte i affären, men de växer kanske inifrån och ut. (pojke)

 

Samma pojke lägger ihop sina bestick och säger att han byggt en båt. När han samtalar om båten visar han tydligt att han har förståelse för vad som sjunker och flyter. Han kan koppla det han tidigare sett och upplevt till ett större sammanhang.  

- Titta, jag har byggt en båt, men den kan inte flyta (pojke)

- varför inte? (pedagog)

- För att stål kan ju inte flyta (pojke)

Under samma lunch upptäcker plötsligt en tjej att våra tallrikar bildar en form.

- Titta, vi sitter som i en triangel!

"Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtal och reflektera" (Lpfö 98/10 s 7)

Kaplastavar

Kaplastavar kan användas till mycket. Man kan bygga på höjden och på längden, de kan användas som dominobrickor, eller som material till banbyggen. Kaplastavarna kan även användas som hundben eller hundgodis i barnens, för tillfället populära, hundlekar. Vi har dessa i olika färger vilket lockar till att även skapa mönster, sortera och klassificiera stavarna. Sortering och klassificiering är en viktig del av barnens lärande eftersom de ligger till grund för förståelsen av geometri, algebra och statistik. Att detta kommer in på ett naturligt sätt i barnens lek är väldigt positivt. I målen för utveckling och lärande i läroplanen för förskola finner vi följande:

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring" (Lpfö 98/10 s.10)

I skapandet av mönster utvecklar och tränar barnen framförallt sin förståelse för, och sin förtrogenhet med, läge och riktning samt antal och ordning.

Att skapa mönster kräver ett matematiskt tänkande. I skapandet tränar barnen på sitt användande av matematiska begrepp så som form, mönster, symmetri och antal. Det matematiska tänkandet utmanas och uppmuntras ständigt i byggandet samtidigt som samarbetsförmågan och tålamodet ständigt tränas.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp" (Lpfö 98/10 s.10)

Vad blir det för mat idag?

Under samlingen varje morgon får "dagens värd" presentera dagens lunch. Denna dag var det kycklinglevergryta och ris som stod på menyn. En pojke i gruppen blev förvånad och kunde inte riktigt sluta prata om maten under förmiddagens aktiviteter. Vi pedagoger kunde inte förstå vadan detta stora intresse för maträtten förrän han vid lunchen, när han tagit mat på sin tallrik, säger:

-jaha, lever kycklingen nu eller?

- hur menar du? (peadgog)

- kan jag skära? Dör den då?

- Klart att du kan skära den, jag förstår inte riktigt. (pedagog)

- de sa att kycklingen lever.

- ja, alltså det är kycklinglever. (pedagog)

Efter detta kan man förstå hans grubbleri under förmiddagen. Ibland blir man så fascinerad över allt klokt som snurrar i dessa barns huvuden. Roligt och otroligt.

Var bara tvungen dela med mig av denna underbara ljusglimt från vår verksamhet!

Dramatisering

- Du får inte vara med!

- då får inte du komma på mitt kalas!

Kommentarer som dessa används av en del barn på storbarnsavdelningen. Detta var något som vi pedagoger kände att vi genast skulle ta tag i eftersom många av barnen blev ledsna. Hur skulle vi då göra? Räcker det att ta upp detta på en samling? Kanske, men vi tänkte att vi pedagoger även dramatiserar för barnen och sedan samatalar med dem utifrån det. Detta gamla kinesiska ordspråk sammanfattar vår tanke med detta väldigt bra:

Det jag hör - det glömmer jag

Det jag ser - det kommer jag ihåg

Det jag gör - det förstår jag

I användandet av drama kommer olika synsätt fram. Abstrakta teorier om verkligheten förkroppsligas genom agerandet, och med detta till grund kan samtal föras utifrån känslor, upplevelser och tankar. Tre av oss pedagoger spelade upp några scener ur Stina och Carin Wirséns bok "Leka Tre". Boken har vi tidigare läst för barnen. Vi ansåg att innehållet i boken skulle passa vårt syfte väldigt bra. Dels känner barnen ofta igen sig i bokens handling och likaså i dramatiseringens.

Stolar var uppradade så att alla barn hade en plats att slå sig ned på framför scenen. Vi pedagoger var laddade för vårt uppträdande. Vi hade övat en del, och kände oss faktist lite nervösa. Vi hade pratat om hur viktigt det var att dramatisera med mycket inlevelse och olika tonfall i rösten. Rörelserna var också viktiga för att budskapet skulle gå fram hos publiken.

När ridån gick upp satt barnen som förstenade. De följde varje rörelse, varje ord och känsla med häpnad. Vi hade fångat dem!

Efteråt satte vi oss ned för att prata om det de just sett. Vi upptäckte att många hade något att säga om dramatiseringen. Några barn pratade om vad de tyckte om själva upplevelsen, de tyckte att det var roligt. Medan andra kopplade upplevelserna till sina egna erfarenheter, de tyckte att det var tråkigt och sorgligt att några var elaka och inte lät alla vara med.

Vi tror att intresset för denna uttrycksform är stort hos barnen eftersom den ligger nära deras egen lek, och kan då lättare relatera och ta till sig innehållet.

Nu vill vi ha tips av er föräldrar, hur tycker ni att vi ska arbeta med detta? Hur gör ni andra som arbetar på förskola eller skola. Massa tips tack!
Trevlig helg!

En Dinosaurievärld.

Vi pedagoger har uppmärksammat att barnen på vår avdelning är intresserade av dinosaurier. Inte hade vi någon rolig plats för dessa djur heller. I ett lekrum fanns en plats med en trappa som användes för legobyggande som såg allmänt tråkig ut. Där skulle dinosaurierna få ha sin egna lilla vrå. En av oss pedagoger hade lite tapet över hemifrån som vi tapetserade upp. Med dinos på såklart. Vi målade väggarna gröna vid sidan om tapeten. Ena väggen fick även ett träd målat på också.

 Vi spikade fast en grön balkongmatta på trappan.

 

Barnen fick göra ett landskap i papier maché som sedan målades. Vi spikade fast landskapet så att det skulle få ligga still.

 

 Ett jättefint landskap blev det som barnen har fått gjort.

Vi spände upp blått tyg uppe i taket som ska symbolisera himmel.

Vi blev mycket nöjda med resultatet. Det blev en mycket mysigare hörna med lite färg på väggarna.